De tre vise männen som Kaspar, Melchior och Baltasar representera. Skall vara representanter från Europa, Afrika och Asien. Varför skriver jag om dessa tre herrar då? Jo, för idag är det tretton dagar efter jul som dessa tre vise män var i Betlehem och besökte Jesus. I Danmark och Norge kallas högtiden ännu ”Helligtrekongersdag”.
Så här skriver Nordiska museet om Trettonhelgen.
Så här skriver Nordiska museet om Trettonhelgen.
På vissa håll i Sverige kom stjärngossarna eller Staffanssångarna redan på annandag jul. På andra håll dök de upp på trettonhelgen, med början på trettondagsafton. I städerna tiggde på detta sätt djäknarna (latinskoleelever) ihop till sin försörjning under jullovet. På landsbygden samlade ungdomarna ihop till ett gemensamt kalas. I den svenska och nordiska traditionen exemplifierar stjärngossetågen att religiösa, lekfulla och folkliga föreställningar blandas i högtider. Stjärngossetågen kan ses som en form av folklig teater. I flera högtider finns rituellt ironiska och lekfulla inslag, så även i trettondagen.
Berättelsen gestaltar de tre vise männen som ledda av Betlehems stjärna färdades till Jesusbarnets krubba. Enligt berättelsen frambar de guld, rökelse och myrra som gåvor. I folkliga traditioner namngavs de tre vise männen som Kaspar, Melchior och Baltasar och sades representera Europa, Afrika och Asien.
De tre vise männen var centralgestalter, iförda sockertoppsformade strutar och vita skjortor. En nedsotad och ruskig Herodes med sina knektar, liksom en julbock som stångades och gjorde våldsamma utfall om han var missnöjd med belöningen, fanns med i tågen.
 |
| Staffanssångare (stjärngossar) med julbock, Skansbacken, Nås, Dalarna. Mars 1917. Foto: Erik Thors, Nordiska museet. |
 |
| Jultraditioner. Staffanssångare (stjärngossar) med julbock, Skansbacken, Nås, Dalarna, 1917. Foto: Thors Erik. |
