tisdag 24 juli 2018

Lyckliga hundar

Här kommer ett lyssnartips

Så här skrev mästaren Lennart Persson i Expressen den 9 oktober 2003...
Fantastiske Dan Sundqvist producerar och! vilket sound.
Nisse och grabbarna när det var som bäst...
Dessutom så får ni höra hur Håkan Bladh låter...Lyssna noga i början på Lyckliga Hundar, den första rösten är Håkans.
Favoriter: Lyckliga Hundar, Absolut Ensam, Vägen Söderut, XXX 
Svensk pop/rock värt att lyssna på
/Brundin





POP
Kort historielektion: Wilmer X var en gång det här landets hårdaste, kaxigaste, mest högljudda och mest benknäckande rockband. Den tiden är förbi. Naturligtvis. Bandet består numera av ett gäng medelålders flerbarnsfäder, som fått annat än bara rock´n´roll att tänka på. Anledningen till att detta är det i särklass bästa album som getts ut i Wilmers namn sedan tolv år gamla "Mambofeber" är också att Nisse Hellberg tycks ha skakat av sig tvånget att hålla ihop ett tröttkört projekt, en ändå sönderfallande idé. Det här känns mer som en soloplatta med Hellberg än ännu en Wilmer-platta. Visst, han använder fortfarande det patenterade Wilmer-soundet, förstärkt av gitarrvrängare från både Hellacopters och Backyard Babies, men bara som välvald ingrediens i en betydligt friare, bredare och bara så snyggt varierad giv. Hellberg har lyft sig i håret för att övertyga oss om sin rätt att fortfarande göra musiken i våra radioapparater. Låtarna är nästan rakt igenom blankslipat oantastliga, han sjunger med ny och påtaglig närvaro och Danne Sundquists tydligt studiobaserade produktion är pricken över i:et på en fullkomligt strålande, lyckligt rockande, starkt vanebildande popplatta.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar