Jobb och magkänsla

Ibland beger vi oss ut på jobb fast känslan i magen inte känns helt rätt. Så här...
Det har varit rena gangsterfasonerna på Ramels väg i Malmö där två gäng skjutit på varandra rätt rejält.  Polisen gjorde insatts och knep 27 personer i ett svep. Dagen efter skulle vi givetvis kolla upp reaktioner i området, prata med vanligt folk och även höra med polisen på plats. Av erfarenhet så är det inte direkt lätt att komma dit som journalist. Boende är rädda och vill sällan prata, speciellt inte med oss.
Känslan i magen blev bättre när vi såg att det var ca 15 poliser på plats. Fortfarande var folk skärrade i området, några ville prata med oss andra inte. Jag tyckte vi gjorde ett bra jobb därute i går.

Bok om KB

Petter på KB©Lars Brundin

Vänner till mig skall göra en bok om KulturBolaget i Malmö, även kallad KB. Jag hoppas på att få sälja in ett skarpt kort eller två där. Det finns lite negativ från deras konserter där. Om inte så är det ju en klockren julklapp i år.
Jag tror att jag kommer att blogga mer om det senare här.
Men för er som vill följa projektet så kolla in deras FB sida... Boken om KB
I går var jag i utlandet och träffade Danska politiker.

Bark och Lundell©Lars Brundin

Bonafide med herrarna Snibb och Ekelund©Lars Brundin

En gång var tennisen stor

På baksidan av Systratorpsvägen i Växjö finns sedan länge en glömd grustennisbana. Här spelade vi ibland i början av 80-talet. När Borg var kung och Wilander var kronprinsen var vi här sena sommarkvällar och slog bollar i det röda gruset tills vi inte såg bollarna längre i mörkret. Vi cyklade hem genom industrigatorna och var tillbaks nästa dag igen.
Det var industrisemester och banorna runt om på industriområdet blev vårt tillhåll. Ja, så farliga var vi i tonåren. Vi drömde om proffsliv i fotboll, tennis och någon närde en dröm om rocklivet.
Det var så det var.
Nu tar naturen över den gamla röda grusbanan och skogen växer in genom staketet som en gång skyddade tennisbollarna från att komma ut lika mycket som det skyddade golfbollarna från andra sidan skogen att komma in.

Månadens gnäll-är jag ensam om det här?

Svor precis i köket över en plastburk. Vi har säkert 30 plastburkar med tillhörande lock i en låda i köket. Men det där med tillhörande lock är sällan en sanning. La precis upp tre överblivna biffar i en fyrkantig vit plastburk. Skulle ta det gula locket på burken. Nä, det passade inte. Tog ett blått lock. Nä, det passade inte. Det fanns fasiken inte ett endaste lock i hela lådan som passade till min burk. Jag har varit på jakt förut och jag fattar inte HUR SVÅRT KAN DET VA! att sälja likadana burkar med samma lock. Samma storlek på allt! Vad har dom på ICA, IKEA och alla andra ställen. Jo, köp ett sätt med tre till fem burkar i OLIKA storlekar. Fan det måste vara en person som aldrig har jobbat i ett kök som kommit på den grejen. Det är ju ungefär som att köpa fem olika sorters däck till bilen. Inte fan funkar det? Jag menar, sälj burkarna en o en eller fem till tio av samma storlek. Det kan ju inta vara så svårt. Då kan konsumenten själv få välja hur hen vill ha det. Mitt mål var att jag skulle ha samma storlek på burkar när jag flyttade till den här adressen för fem år sedan. Hur har det gått med det då? Otroligt dåligt kan jag meddela. Titta på bilden så fattar ni att det måste vara  en Pellejöns som sätter ihop dessa storlekar. Den kloke säger, men släng resten av burkarna då. Ja, jo det vore en lösning att jag köper en samling burkar och slänger en fjärdedel direkt på tippen.
Ta ert ansvar IKEA och sälj samma storlek på burk i mångpack.
Det kan inte bara vara jag som tycker så här.
Slut på gnället.
Biffarna var om ni undrar supergoda med färska kryddor direkt från vår kryddodling.

WILLIE NILE 35TH ANNIVERSARY SHOW

Vännen Willie Nile har gjort en jubileumskonsert på Stone Pony i Asbury Park, USA. En scen där även Jörgen J och Niclas B har bestigit och spelat på. Trevliga minnen från den staden.

Men vilken härlig setlist Willie!

WILLIE NILE 35TH ANNIVERSARY SHOW
THE STONE PONY, ASBURY PARK, NJ
JUNE 5, 2015 SETLIST

STREETS OF NEW YORK (solo piano, band at end)
THIS IS OUR TIME
LIFE ON BLEECKER STREET
HEAR YOU BREATHE
INNOCENT ONES
HEAVEN HELP THE LONELY
BEAUTIFUL WRECK OF THE WORLD
- with special guest Larry McCullough (flute)
VAGABOND MOON
- the one that started it all 35 years ago
IT'S ALL OVER
GRENADE
GIVE ME TOMORROW

- PIANO MEDLEY-

BACK HOME (solo piano)
I CAN'T DO CRAZY ANYMORE (solo piano)
THE ONE YOU USED TO LOVE (solo piano)
SUNRISE IN NEW YORK CITY (solo piano)
ACROSS THE RIVER (solo piano)
LOVE IS A TRAIN (piano w full band)

SHE'S GOT MY HEART
- w special guest James Maddock (guitar/vocal)
AMERICAN RIDE

GOLDEN DOWN
HOUSE OF A THOUSAND GUITARS
HARD TIMES IN AMERICA
SWEET JANE
- w special guest Hollis Brown
PEOPLE WHO DIED
- w special guest Prima Donna
ONE GUITAR
- w James Maddock, Prima Donna, Hollis Brown

POLICE ON MY BACK
- w special guest Prima Donna
YOU GOTTA BE A BUDDHA IN A PLACE LIKE THIS

WILLIE NILE VOX, GUITAR
JOHNNY PISANO BASS
MATT HOGAN GUITAR
ALEX ALEXANDER DRUMS

THANK YOU FOR 35 AMAZING YEARS.
The Party continues in Vienna, VA tonight...

Willie Nile i Göteborg ©Lars Brundin

Verkstad

Kanske dax att se över cykeln?
Här en lite fin verkstad i Egypten.

Pingis i sommarnatten

Utomhus en varm sommarkväll och grannarna i Hjärup rullade ut bordet från garaget för att spela en match. Pappa mot son och som det verkade på liv o död i den vindstilla kvällen. Hur matchen slutade vet jag inte men säkerligen så blev det en pilsner eller två för pappan i matchen efteråt.
Nu rullar sommaren in från söder, eller?

Student 2015

Tutor från studentflak och blås på Drottningtorget fick mig att stanna. Jag tittade och roades av alla glada studenter som hoppade upp och ner på flaken, bilar, ballonger och skyltar som trängdes. Och så var det paret på bänken som vilade sina ben.
Nu är det fredag!

The Regrets St:Gertrud 20150603

Så var Hanna och alla andra fina musiker på plats på St:Gertruds innergård för första gången i år. Vi värmdes av allt skönt sväng och av allt musikaliskt kunnande. Det är faktiskt helt fantastiskt att få vara publik när det är så bra.
Grannen intill mig i publiken uttryckte sin glädje över Hannas röst. Jag kan inte annat än att hålla med. Härlig kväll!
Och som inte det vore nog så presenterade dr. rock sin egen T-shirt. Undertecknad köpte en direkt.

Magnus Wahlberg

Hanna och dr,rock

Herbert fixar inför kvällen

Bärhjälp? Nej tack sa Magnus

Janne och min härliga dotter Nikki på plats

dr.rock monterar ljuset i sin nya T tröja

Det står något i betongen

I spelargången, precis innan man tar trappan upp till planen inne på Swedbankstadion i Malmö så står där något i betongen.
Det är från en hejaramsa från förr.

MFF:are är vi alla
vi segra skall men inte falla
de orden bör vi alltid minnas
och ni skall se hur lätt det går

Vi står som en för klubben alla
vi segra skall men inte falla
de orden bör vi alltid minnas
och ni skall se hur lätt det gå 

Mysteriet med nallarna

 Lotta Satz skriver fint om mysteriet med nallarna hos oss här på Sydsvenskan.
Jag var uppe och fotograferade delar av samlingen hos vaktmästeriet.

Anonyma paket kommer ett par gånger om året

MALMÖ Mystiska paket med välparfymerade nallar har gäckat Sydsvenskan i flera decennier. I minst 30 år har de skickats anonymt till en ickeexisterande kontaktannons. I julas var det första gången hälsningen var undertecknad.

I cirka trettio år har paketen med leksaksdjuren kommit hyfsat regelbundet, en till ett par gånger om året. I julas var det första gången som den 30 år långa anonymiteten bröts. Julhälsningen var undertecknad Elisabeth & Lili.

Sven-Gunnar Nilsson, vaktmästare på Sydsvenskan, är den som de senaste åren öppnat de parfymerade paketen. I fönstret i arbetsrummet står tio års leksaksdjur på rad.

I julas var det första gången som hälsningen var undertecknad, med två förnamn, Elisabeth & Lili.

Innan var det Läsarservice på tidningen som fick öppna paketen som är adresserade till "K177 Röd Tråd" Sydsvenskan, 205 05 Malmö. Adressen liknar ett svar till en kontaktannons.

–  Men den signaturen har aldrig funnits. Vi har även kollat med Kvällsposten som inte heller haft en sådan signatur, berättar Sven-Gunnar Nilsson.

Paketen kommer utan porto och utan avsändare. Nallarna är ofta inslagna i presentpapper, sen finns det bubbelplats eller något annat runt paketen.

Sven-Gunnar Nilsson berättar också att nallarna är så starkt parfymerade att de får stå i ett förråd flera månader innan de kan vistas bland folk.

– Senaste gången var det bara en julhälsning, annars brukar det vara en form av resedagbok med i paketet. En handskriven A5-sida med berättelser från olika länder, säger han.

Vet du något om nallarna så hör av dig till malmo@sydsvenskan.se

Sweden Rock är igång

 Sweden Rock har startat. Kallt och kyligt läser jag på sociala medier.
Kollade i mitt arkiv och hittade lite typiska Sweden Rock bilder.
Jag är inte där detta år...

Buller och öron

Brukar alltid ha hörselskydd när jag är på konsert. Ibland de stora kåporna, men oftast de små propparna. Brukar sätta fingrarna för när utryckningsfordon passerar nära. Brukar försöka vara rädd om öronen helt enkelt.
Här ovan fångad när brandbilar tutar nära där jag står framför Flatiron building i New York.
Var rädd om öronen.

Utsikt från ett hotell

Nashville USA 2008 ©Lars Brundin

Tror det var min utsikt från ett hotell på en resa i USA 2008. Vi besökte Oak Ridge för att göra reportage från deras ESS som finns där. En likadan forskningsanläggning som de nu skall bygga i Lund. Rolig resa vill jag minnas.
Måndag och ledig. Jag skall hälsa på min mamma och laga lite mat till henne i kväll. Kanske lite golf på tisdag på anrika Växjö GK. Sedan hem och lira lite bandy.
Annars är det studenttider och många som jag känner som går ut. Härligt, härligt.

Träning med bengaler

Var på Malmö FF´s träning i går inför dagens match mot Åtvidaberg. Det var några hundra supporters på läktaren och de tjoade o sjöng för att peppa sitt lag. De passade även på att tända lite bengaler.

Fick även höra att efter förra förlustmatchen borta i Kalmar så väntade arga supportrar vid Malmölagets spelarbuss för att uttrycka sin ilska mot laget. Och som någon i ledarstaben sa till mig "Förra året vann vi nästan varenda match och då var det aldrig några supporters som väntade vid spelarbussen för att tacka oss".

Ibland undrar man om vissa tar fotbollen på för stort allvar.

De vill inte betala

Återigen får jag ett mail där man verkligen gillar mina bilder och vill använda dom i en bok (stort Danskt förlag). "Vi kommer givetvis sätta ut din byline".
Jag svarar och tackar. Jag frågar givetvis var jag skall skicka fakturan.
Svaret låter inte vänta på sig utan kommer omgående. Det finns inga pengar för att köpa bilder till det här projektet.
Sist var det BBC som ville ha några bilder utan att betala.
Jag har inga problem att ge bort bilder gratis till Röda korset, IM eller till hembygdsföreningen som vill ha en bild till deras hembygdsberättelse. Jag tar betalt efter förmåga och klient. Är det ett okänt band som vill ha en fotografering eller om det är BMW som vill samma sak så är min prislista olika. Jag har lärt mig det genom åren att försöka vara lyhörd och generös. Men gratis till bokförlag och BBC! Nä aldrig.
Så vilken bild var det nu bokförlaget så gärna vill ha gratis?
Zlatan som ung. Jag säger bara lycka till i jakten på en ung Zlatanbild som är gratis.

Zlatan Ibrahimovic©Lars Brundin

Hyllie vattenpark

Hyllie vattenpark invigs ©Lars Brundin

Började dagen i går med massor av glada barn och med mycket vatten när Hyllie vattenpark invigdes av Milan Obradovic (s). Fortsatte med några andra snabba jobb och så sa vi hejdå till reporter Bibi.
Fin dag med skratt och tårar.

Dan Baird - Blod, svett och rock´n´roll

Fick möjligheten att återigen se Dan Baird med sitt kompband Homemade Sin i våran vackra stad.
Numera med den eleganta basspelande hemmasonen  Micke Nilsson flankerande Dan på sin vänstersida. Man kan inte annat än svänga i takt när de öser på. Och som de gör det! Vi fick bevittna lite blodvite på gitarristen  Warner E. Hodges men med lite "super lim" så fixades det. Det kunde faktiskt gått ännu värre när samme gitarrist i några nummer senare var en centimeter från att knocka basisten Micke mitt under ett solo, nära, nära där.
Spelningen genomsyrades förutom av värsta härligaste svänget också av glädje och lekfullhet, precis så man vill ha det som publik. Vi fick även höra hur låten "Keep your hands to yourself" kom till. Bara det var härligt att få höra.
Ni som missade igår får en chans till på St:Gertrud i kväll.

Blodvite och glädje ©Lars Brundin

©Lars Brundin

©Lars Brundin

©Lars Brundin

©Lars Brundin

©Lars Brundin

©Lars Brundin