På baksidan av Systratorpsvägen i Växjö finns sedan länge en glömd grustennisbana. Här spelade vi ibland i början av 80-talet. När Borg var kung och Wilander var kronprinsen var vi här sena sommarkvällar och slog bollar i det röda gruset tills vi inte såg bollarna längre i mörkret. Vi cyklade hem genom industrigatorna och var tillbaks nästa dag igen.
Det var industrisemester och banorna runt om på industriområdet blev vårt tillhåll. Ja, så farliga var vi i tonåren. Vi drömde om proffsliv i fotboll, tennis och någon närde en dröm om rocklivet.
Det var så det var.
Nu tar naturen över den gamla röda grusbanan och skogen växer in genom staketet som en gång skyddade tennisbollarna från att komma ut lika mycket som det skyddade golfbollarna från andra sidan skogen att komma in.
