Har sett Dan Reed, både med hans band Network, sent -80 tal och som soloartist i Asbury Park i år.
Fantastisk duktig sångare och låtskrivare. Nu på torsdag är han på Backfickan i Malmö med sin gitarr. Jag och Lotta är där. Du med....
Med sitt gamla band uppträdde Dan Reed på de allra största arenorna. När han nu, efter några svåra år, har återvänt till musiken är det betydligt mindre scener som gäller, men han känner en stor lycka.
NÖJE. På fredag framför den amerikanske sångaren och gitarristenDan Reed ett akustiskt set på Hotel Nouveau i Helsingborg. Spelningen, som ingår i en pågående Sverigeturné, innebär knappast att 46-åringen har kommit till vägs ände. Han räknar kallt med att fortsätta sin andliga upptäcktsresa tills han ligger på dödsbädden.
Sökandet har tagit honom till både ljusa och mörka platser sedan han dramatiskt bytte kurs för drygt 15 år sedan. Det var då, efter att i Indien ha intervjuat Dalai Lama för tidningen Spins räkning, som han bestämde sig för att lägga sitt band Dan Reed Network på hyllan.
– Det var naturligtvis inget lätt beslut att ta eftersom många människor var beroende av bandet. Men jag ville gå vidare, säger Dan Reed.
Gruppen släppte tre studioalbum, varav det sista, "The heat" 1991. Även om de aldrig slog igenom på bred front vann de mycket uppskattning, främst i Europa. Med sin funkiga hårdrock agerade Dan Reed Network uppvärmare åt bland andra Bon Jovi, David Bowie och Rolling Stones.
Efter uppbrottet ägnade sig Dan Reed åt film, både som skådespelare och manusförfattare. Men trött på trögheten inom filmindustrin gjorde han ytterligare ett lappkast och började driva en nattklubb i hemstaden Oregon.
Den musikinriktade klubben blev framgångsrik, kanske för framgångsrik. Det blev mycket nattsuddande och ohälsosamt leverne för Dan Reeds del.
– Missbruket hade ett grepp om mig i ett par år och det var inte förrän min pappa blev sjuk i cancer som jag kunde slita mig loss, frigöra mig.
När Dan Reed var liten jobbade hans mamma med indianer med missbruksproblem på ett reservat i South Dakota. Minnena av därifrån bidrog till att han skämdes extra över att själv ha halkat dit.
– Jag varken sjöng eller skrev musik under den här tiden utan föll djupare och djupare ner i mörkret.
I dag betraktar han de svarta åren som både en frälsning och en förbannelse.
– Jag lärde mig mycket och känner att jag inte hade skapat musik nu om jag inte gått igenom den perioden.
Dan Reeds intresse för att skriva ny musik vaknade under en vistelse i Indien, dit han begav sig efter att ha lämnat klubben och jobbat som husbyggare i ett år.
– Jag träffade två tibetanska munkar som bjöd in mig till att bo i ett kloster och delta i det dagliga livet. Det var en nyttig erfarenhet.
I Indien stötte han också på många musikintresserade israeler som ledde honom till Jerusalem, där han tillbringade tre år. I den religiösa metropolen spelade han in solodebuten "Coming up for air".
Eftersom ett par medproducenter sitter på mastertejperna har plattan blivit fördröjd. Dan Reed låter sig dock inte nedslås, han är beredd att spela in låtarna igen om tvisten inte går att lösa.
– För mig är det viktigast att få ut musiken till dem som gillar den.
Han ser heller inga svårigheter med att para ihop det nya materialet med gamla Dan Reed Network-låtar, som "Rainbow child" och "Ritual", när han uppträder live. Tvärtom verkar han njuta av de småskaliga framträdandena.
– Detta är den lyckligaste tiden i mitt liv när det handlar om musik. Jag känner ingen som helst press och de enda förväntningar som finns går ut på att jag ska framföra låtarna på ett uppriktigt sätt. Att se folks reaktioner fyller mig med glädje.
