tisdag 27 januari 2015

Sunset in Key West

Vi färdas söderut jag och Lotta på den berömda Highway 1 rakt ut i Atlanten i sällskap med blå himmel, sol, båtar, broar, vit sand, palmer och fritidsfiskare.
Vi kör över 42 broar och passerar 44 öar för att tillslut efter knappt 2 1/2 timmes körning komma fram till den sista av öarna i Florida Key´s, Key West.
Vi är i Hemingwayland och parkerar bilen utanför en klädaffär på Flemming street där man bara säljer smoking. I affären bredvid fixas det med hyrcyklar och jag frågar en av killarna där om det är okey att ha bilen där jag parkerat. -Så länge det inte står något i rutan kan du stå där hur länge du vill, gratis. Gillar vi direkt!
Vi hittar vårt förhandsbokade "Curry House" och som visar sig vara byggt i Bahamas och sattes upp här redan1890. Vi ser en del liknande hus på vår promenad genom stadens gator och konstaterar att det är vackert. Det är inte svårt att förstå att den lilla fiskeorten en gång i tiden kan ha varit ett riktigt örhänge till tillflyktsort.

När vi går runt finner vi de sedvanliga turistaffärerna med liknande tryck på tröjorna men vi finner också små lokala butiker i butiksvimlet. Barer och restauranger ligger tätt på den stora gatan Duval street och på smågatorna runt om finner vi mängder med Bed and Breakfast. Vi vinkar till Hemingways hus när vi går förbi och samtidigt så spanar vi efter de sextassade katterna men vi ser inga. Däremot så ser vi många frigående höns och tuppar på gatorna runt om hans hus.
Det känns som om alla är välkomna till den här sydligaste staden av alla i Amerika.

Det är ner till hamnen vi blir rekommenderade av vår husvärd för att få se den "klassiska" solnedgången.
Vad vi inte anar är att vi inte är ensamma. Här trängs hundratals turister med gatuakrobater, glass och spritförsäljare. Här jongleras, hoppas, dansas, spelas och sjungs det alltmedan den stora solen dyker ner i Atlanten prick klockan 6.05 denna dag. Eftersom det fortfarande är varmt i luften dricker vi en iskall Pina Colada som gamla bartendern Bill fixar enkelt i sin lilla barvagn på boardwalken. Vi får två glas vardera för det blev lite över när han fyller våra glas. Eller som bartender Bill sa- A tasting sampel!
Kvällen avslutas på Sloppy Joe´s där vi blir serverade husets egen prisbelönade Sloppy Rita.
Det är lätt att bli förälskad och det är lätt att bara va i den här lilla pärla till stad.

Blue underhåller solnedgångsgästerna

The Curry house byggt 1890

Butik i typisk Key West miljö

Min första solnedgångsbild

Kevin Amor flyger genom luften på boardwalken
På mark trampad av författare

På taket gäller inga kläder

På det riktiga Sloppy´s där hänger dollarsedlarna i taket

Glad bartender dansar för gästerna på Coyote Ugly


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar