Jag vann en dubbel

Det var väldigt varmt på Ystads Saltsjöbads centercourt. Vi var ett gäng på 10 personer som deltog i den traditionella majestätiska inbjudningsturneringen "Trios Rois-Forêt Sable".
Inte nog med att man kommer att ha lite träningsvärk i morgon, jag vann dessutom turneringen tillsammans med min medspelare Janne Danielsson. Inget direkt skönspel men vi var stabila och jag högg ganska bra framme vid nätet. Otroligt nog så fick jag bra utdelning på min tvistade serv också fast det var på grus. Efter finalvinst så blev det bankett på Strandvägen hos Lars Edvinsson. Vi drack flädersaft och åt gott från det framdukade godsakerna.
Så "The winners goes to dinners-again"

Va fan!

Peter Wanloo på semester i Kroatien.

Nu är vi alla hemma igen efter lata dagar i solen.

Spana in Peter´s små semesterläten.

Lata dagar

Det luktar lavendel och barrskog. Det blåser ljumma vindar. Havet är turkosblått och himmeln är blå. Jag är i Kroatien och i den lilla byn Slatine. Det var 11 år sedan jag sist var i detta land. Då två hektiska veckor i september för att fotografer guideboken "Kroatien fantasi o fakta". Nu lata dagar på stranden och med ett skönt lugnt tempo. 

Det har hänt mycket på de här åren i mitt liv. Men Ante på byvägen genom byn välkomnar mig som om jag varit borta några få dagar. 

Livet är fantastiskt. 

Och nu blir det semester

Jag kommer att vara lite "offline" de närmaste dagarna. Jag kommer att ha en solig semester. Förmodligen kommer det att dyka upp äckligt lata bilder här lite sporadiskt.
Så håll ut i regnet!

Kärlek till er alla och under tiden kan ni roa er med att läsa här till höger de mest lästa inläggen från mig.

Min kollega blev av med sin utrustning

Tomas skriver:

Tomas LePrince

1 h · Lomma · 

EFTERLYSNING AV KOMPLETT FOTO OCH VIDEOUTRUSTNING:
Ja då har man blivit utsatt för ett märkligt bilinbrott.
natten mellan lördagen den 20/6 och söndagen 21/6 har man länsat min bil på hela min foto&video-utrustning. Samtliga produkter är registrerade hos sina respektive tillverkare med modellnummer så dom är fullt spårbara.
Det som faktiskt är oroväckande är att det finns inte ett märke på bilen och att i stort sätt aldrig har något av värde när jag parkerar den. Och JA den var låst!!
Alla stillbildskameror är av märket NIKON med tillhörande objektiv,och viderkameran CANON.
Allt packat i 2 st Think Tank rullväskor. 

Skanörs vångar

Det byggs lite på Skanörs vågar. Kommunen i Vellinge tycker det är bra men länstyrelsen tycker Vellinge skall vänta. Det kan komma att stå under vatten om 50 år. De boende verkar dock inte bry sig vidare mycket om saken. Det var i alla fall det intrycket vi fick när Sydsvenskan var på besök och gjorde en enkät.

Duvor

Hittade den här farbrorn i Köpenhamn. Jag tycker det är lite äckligt med så mycket fåglar.
Annars så har det varit en skön midsommar och midsommar dag.
Snart börjar semestern.

Små gnodorna

Hoppas att eran midsommar har fallit er i belåtenhet. Själv firades högtiden i Mölle med vänner och bekanta. Allt med tillhörande attiraljer.

Bilder och Ulf Lundell

Nikki styr båten       Foto: Lars Dareberg

Det var sommar och huggormar. Det var varmt i vattnet och i luften. Det var whiskey och cigarrer. Det var Ulf Lundell och gäddor. Vi var ett gäng som bodde vid en sjö i en skog. Det var längesedan...
Men det var en sommar att minnas. Min kära kollega och vän Lars Dareberg har tagit fantastiska bilder på min dotter Nikki. Här är en av dom. Hon kör båt och njuter.
Året kan vara 1996 men jag kan ha fel. Vi såg och sa hej till Ulf Lundell efter att ha plankat in på Stadt i Växjö. Badat med cigarrer mitt i natten och tömt en flaska Mac Allan.

Snart börjar min semester och vi skall norrut i detta vackra land.
Men det blir inga cigarrer eller Lundell i sommar. Möjligtvis blir det vin och Europe på KB.

De stjäl från mig

Radio Kronoberg webbansvarig fick bilderna från en lite kamratförening som har gett ut en bok om skogsbranden på Hökön 1992. Jag donerade tio bilder dit från skogsbranden efter att de ringt och talat om att det inte var ett vinstgivande projekt. Givetvis kan jag inte ta betalt för något sådant. Historien är viktig att berätta även om den är gratis, så tänkte jag här.
Men Radio Kronoberg tyckte att kamratföreningens ord om att "javisst får ni använda de här bilderna" räckte. Nä, så funkar det inte.
Fi i Skåne gör lite som de vill. Tar en bild från Sydsvenskans hemsida för att illustrera en egen intervju med deras egen Katerin Mendez. Är det ok? Nä, det är det inte.
Sitter verkligen rätt person på rätt plats i deras organisation när de inte kan upphovsrättslagen?
I dag utlandet.

Bad på hög höjd

Ser ni på bilden var vi är? Just det, på hotel Gothia Towers. Till höger i bildens nederkant ser ni ingången till Liseberg. Men titta nu i bildens mitt. Ser ni något blått och som är fullt med människor. Huuu, en simbassäng med sidor och botten av glas.
Pax att inte simma i den.

28.697 bilder

Kollar i vårt digitala arkiv hur många träffar det blir på Foto: Lars Brundin.
Lite mer än tjugoåttatusen bilder. Sannolikt så finns det tiotusen bilder i det gamla pappersarkivet. Det vill säga, de bilder som ännu inte blivit digitaliserade utan finns rent fysiskt som en papperskopia.
Om jag kommer ihåg alla knäpp med kameran. Svaret är nej. Många av bilderna har jag ingen aning om att jag tagit. Känns rätt underligt faktiskt att veta att man träffat en person eller varit på en plats, fotograferat vederbörande eller platsen och inte komma ihåg det. Men bevisligen så har man gjort det.

Spelade golf på Barsebäcks master-bana och sänkte mig i söndags.
Klart slut.

Att trilla ner från scenen

Så var det fredag och bror Jörgen lurade med mig till Göteborg och Foo Fighters. Vi var där i tid för att titta på Lindköpingsbandet Ghost. Stort för dom att vara förband och min snabba analys är att det är hårdrocken svar på Army of Lovers. Byt dubbeltrampet på kaggen mot disko komp så har ni en hit.
Nåväl, klockan tickade fram till 20.49 och då kom Seattlebandet Fo Fighters in på scen med frontfigur Dave Grohl i röd flanellskjorta och med en bronsfärgad Gibson med f-hål i näven.
Jag uppskattar att det var 50.000 personer i publiken som jublade.
Handen på hjärtat så var det min första kontakt med bandet över huvud taget! Jo det skall vara ett utropstecken där. I alla fall så tar första låten slut och andra låten börjat och Dave laddar för att springa ut på scenens vänstra sida publikt sett. Han snubblar på något och får i sin fart framåt rotation och faller handlöst över scenkanten. Blir liggande en stund men reser sig och faller ihop direkt.
Benbrott visar det sig. Ja ni har hört resten. Han bärs ut på bår, blir lindats, bärs in igen med sjukhuspersonal som håller i hans fot. Bärs ut igen för att gipsas. Kommer in igen med kryckor och genomför showen. Vilken grej liksom!
När hände det senast?
Ulf Lundells crew gjorde en kupp och spelade på sista "Längre inåt landet" turnén i Växjö. Där föll en av crewet från ett piano och bröt benet.
Jag har fallit av scenen som fotograf såpass att bandet slutade spela. Dock inga benbrott.
Bror Jörgen föll av scenen på Tivolirock och bröt foten. Gjorde två låtar sittande på stol innan han fördes till sjukhus.
Så helt unikt är det inte. Men vilken konsert det blev för oss som var där. Ett Foo Fighters som som fick vara på tårna när en morfin sluddrande  Dave Grohl ändrade hit och dit i setlistan och samtidigt pratade i chock om sitt brutna ben.
En kväll som vi mins.

Lördag nu kom sommaren på hastigt besök och vi har haft 27 grader varmt.

Herbarium idag

Om ni är i närheten så skall ni se den här utställningen gjord av fotograf Per- Olof Stoltz

Valmöte i Danmark

Det är snart val i Danmark. Vi gjorde ett nedslag hos Danskae Folkepartis valmöte som hölls i Taastrup utanför Köpenhamn.
Det fanns blå bollar i en korg som de passerande åskådarna fick lägga i tre genomskinliga rör.
Sju bollar i uttläningspolitik, fyra bollar i skolan och noll bollar i miljöröret.
Det var många pensionärer där på torget och mycket media.

I dag torsdag med avtackningar, student och musik.

Jobb och magkänsla

Ibland beger vi oss ut på jobb fast känslan i magen inte känns helt rätt. Så här...
Det har varit rena gangsterfasonerna på Ramels väg i Malmö där två gäng skjutit på varandra rätt rejält.  Polisen gjorde insatts och knep 27 personer i ett svep. Dagen efter skulle vi givetvis kolla upp reaktioner i området, prata med vanligt folk och även höra med polisen på plats. Av erfarenhet så är det inte direkt lätt att komma dit som journalist. Boende är rädda och vill sällan prata, speciellt inte med oss.
Känslan i magen blev bättre när vi såg att det var ca 15 poliser på plats. Fortfarande var folk skärrade i området, några ville prata med oss andra inte. Jag tyckte vi gjorde ett bra jobb därute i går.

Bok om KB

Petter på KB©Lars Brundin

Vänner till mig skall göra en bok om KulturBolaget i Malmö, även kallad KB. Jag hoppas på att få sälja in ett skarpt kort eller två där. Det finns lite negativ från deras konserter där. Om inte så är det ju en klockren julklapp i år.
Jag tror att jag kommer att blogga mer om det senare här.
Men för er som vill följa projektet så kolla in deras FB sida... Boken om KB
I går var jag i utlandet och träffade Danska politiker.

Bark och Lundell©Lars Brundin

Bonafide med herrarna Snibb och Ekelund©Lars Brundin

En gång var tennisen stor

På baksidan av Systratorpsvägen i Växjö finns sedan länge en glömd grustennisbana. Här spelade vi ibland i början av 80-talet. När Borg var kung och Wilander var kronprinsen var vi här sena sommarkvällar och slog bollar i det röda gruset tills vi inte såg bollarna längre i mörkret. Vi cyklade hem genom industrigatorna och var tillbaks nästa dag igen.
Det var industrisemester och banorna runt om på industriområdet blev vårt tillhåll. Ja, så farliga var vi i tonåren. Vi drömde om proffsliv i fotboll, tennis och någon närde en dröm om rocklivet.
Det var så det var.
Nu tar naturen över den gamla röda grusbanan och skogen växer in genom staketet som en gång skyddade tennisbollarna från att komma ut lika mycket som det skyddade golfbollarna från andra sidan skogen att komma in.

Månadens gnäll-är jag ensam om det här?

Svor precis i köket över en plastburk. Vi har säkert 30 plastburkar med tillhörande lock i en låda i köket. Men det där med tillhörande lock är sällan en sanning. La precis upp tre överblivna biffar i en fyrkantig vit plastburk. Skulle ta det gula locket på burken. Nä, det passade inte. Tog ett blått lock. Nä, det passade inte. Det fanns fasiken inte ett endaste lock i hela lådan som passade till min burk. Jag har varit på jakt förut och jag fattar inte HUR SVÅRT KAN DET VA! att sälja likadana burkar med samma lock. Samma storlek på allt! Vad har dom på ICA, IKEA och alla andra ställen. Jo, köp ett sätt med tre till fem burkar i OLIKA storlekar. Fan det måste vara en person som aldrig har jobbat i ett kök som kommit på den grejen. Det är ju ungefär som att köpa fem olika sorters däck till bilen. Inte fan funkar det? Jag menar, sälj burkarna en o en eller fem till tio av samma storlek. Det kan ju inta vara så svårt. Då kan konsumenten själv få välja hur hen vill ha det. Mitt mål var att jag skulle ha samma storlek på burkar när jag flyttade till den här adressen för fem år sedan. Hur har det gått med det då? Otroligt dåligt kan jag meddela. Titta på bilden så fattar ni att det måste vara  en Pellejöns som sätter ihop dessa storlekar. Den kloke säger, men släng resten av burkarna då. Ja, jo det vore en lösning att jag köper en samling burkar och slänger en fjärdedel direkt på tippen.
Ta ert ansvar IKEA och sälj samma storlek på burk i mångpack.
Det kan inte bara vara jag som tycker så här.
Slut på gnället.
Biffarna var om ni undrar supergoda med färska kryddor direkt från vår kryddodling.

WILLIE NILE 35TH ANNIVERSARY SHOW

Vännen Willie Nile har gjort en jubileumskonsert på Stone Pony i Asbury Park, USA. En scen där även Jörgen J och Niclas B har bestigit och spelat på. Trevliga minnen från den staden.

Men vilken härlig setlist Willie!

WILLIE NILE 35TH ANNIVERSARY SHOW
THE STONE PONY, ASBURY PARK, NJ
JUNE 5, 2015 SETLIST

STREETS OF NEW YORK (solo piano, band at end)
THIS IS OUR TIME
LIFE ON BLEECKER STREET
HEAR YOU BREATHE
INNOCENT ONES
HEAVEN HELP THE LONELY
BEAUTIFUL WRECK OF THE WORLD
- with special guest Larry McCullough (flute)
VAGABOND MOON
- the one that started it all 35 years ago
IT'S ALL OVER
GRENADE
GIVE ME TOMORROW

- PIANO MEDLEY-

BACK HOME (solo piano)
I CAN'T DO CRAZY ANYMORE (solo piano)
THE ONE YOU USED TO LOVE (solo piano)
SUNRISE IN NEW YORK CITY (solo piano)
ACROSS THE RIVER (solo piano)
LOVE IS A TRAIN (piano w full band)

SHE'S GOT MY HEART
- w special guest James Maddock (guitar/vocal)
AMERICAN RIDE

GOLDEN DOWN
HOUSE OF A THOUSAND GUITARS
HARD TIMES IN AMERICA
SWEET JANE
- w special guest Hollis Brown
PEOPLE WHO DIED
- w special guest Prima Donna
ONE GUITAR
- w James Maddock, Prima Donna, Hollis Brown

POLICE ON MY BACK
- w special guest Prima Donna
YOU GOTTA BE A BUDDHA IN A PLACE LIKE THIS

WILLIE NILE VOX, GUITAR
JOHNNY PISANO BASS
MATT HOGAN GUITAR
ALEX ALEXANDER DRUMS

THANK YOU FOR 35 AMAZING YEARS.
The Party continues in Vienna, VA tonight...

Willie Nile i Göteborg ©Lars Brundin

Verkstad

Kanske dax att se över cykeln?
Här en lite fin verkstad i Egypten.

Pingis i sommarnatten

Utomhus en varm sommarkväll och grannarna i Hjärup rullade ut bordet från garaget för att spela en match. Pappa mot son och som det verkade på liv o död i den vindstilla kvällen. Hur matchen slutade vet jag inte men säkerligen så blev det en pilsner eller två för pappan i matchen efteråt.
Nu rullar sommaren in från söder, eller?

Student 2015

Tutor från studentflak och blås på Drottningtorget fick mig att stanna. Jag tittade och roades av alla glada studenter som hoppade upp och ner på flaken, bilar, ballonger och skyltar som trängdes. Och så var det paret på bänken som vilade sina ben.
Nu är det fredag!

The Regrets St:Gertrud 20150603

Så var Hanna och alla andra fina musiker på plats på St:Gertruds innergård för första gången i år. Vi värmdes av allt skönt sväng och av allt musikaliskt kunnande. Det är faktiskt helt fantastiskt att få vara publik när det är så bra.
Grannen intill mig i publiken uttryckte sin glädje över Hannas röst. Jag kan inte annat än att hålla med. Härlig kväll!
Och som inte det vore nog så presenterade dr. rock sin egen T-shirt. Undertecknad köpte en direkt.

Magnus Wahlberg

Hanna och dr,rock

Herbert fixar inför kvällen

Bärhjälp? Nej tack sa Magnus

Janne och min härliga dotter Nikki på plats

dr.rock monterar ljuset i sin nya T tröja

Det står något i betongen

I spelargången, precis innan man tar trappan upp till planen inne på Swedbankstadion i Malmö så står där något i betongen.
Det är från en hejaramsa från förr.

MFF:are är vi alla
vi segra skall men inte falla
de orden bör vi alltid minnas
och ni skall se hur lätt det går

Vi står som en för klubben alla
vi segra skall men inte falla
de orden bör vi alltid minnas
och ni skall se hur lätt det gå 

Mysteriet med nallarna

 Lotta Satz skriver fint om mysteriet med nallarna hos oss här på Sydsvenskan.
Jag var uppe och fotograferade delar av samlingen hos vaktmästeriet.

Anonyma paket kommer ett par gånger om året

MALMÖ Mystiska paket med välparfymerade nallar har gäckat Sydsvenskan i flera decennier. I minst 30 år har de skickats anonymt till en ickeexisterande kontaktannons. I julas var det första gången hälsningen var undertecknad.

I cirka trettio år har paketen med leksaksdjuren kommit hyfsat regelbundet, en till ett par gånger om året. I julas var det första gången som den 30 år långa anonymiteten bröts. Julhälsningen var undertecknad Elisabeth & Lili.

Sven-Gunnar Nilsson, vaktmästare på Sydsvenskan, är den som de senaste åren öppnat de parfymerade paketen. I fönstret i arbetsrummet står tio års leksaksdjur på rad.

I julas var det första gången som hälsningen var undertecknad, med två förnamn, Elisabeth & Lili.

Innan var det Läsarservice på tidningen som fick öppna paketen som är adresserade till "K177 Röd Tråd" Sydsvenskan, 205 05 Malmö. Adressen liknar ett svar till en kontaktannons.

–  Men den signaturen har aldrig funnits. Vi har även kollat med Kvällsposten som inte heller haft en sådan signatur, berättar Sven-Gunnar Nilsson.

Paketen kommer utan porto och utan avsändare. Nallarna är ofta inslagna i presentpapper, sen finns det bubbelplats eller något annat runt paketen.

Sven-Gunnar Nilsson berättar också att nallarna är så starkt parfymerade att de får stå i ett förråd flera månader innan de kan vistas bland folk.

– Senaste gången var det bara en julhälsning, annars brukar det vara en form av resedagbok med i paketet. En handskriven A5-sida med berättelser från olika länder, säger han.

Vet du något om nallarna så hör av dig till malmo@sydsvenskan.se