Dagen efter det stora kalaset i Finja.
Filmiskt overkligt i tystnaden. Bara vindens svaga bris när jag går i de stora vita tälten som tyckts ha landat på gräsmattan likt stora rymdskepp.
I går var här hundra personer som klingade i glasen, skrattade, grät, applåderade, sjöng, kramades, pussades och dansade.
Nu står glasen halvtomma, flugor och fimpar på kakfaten. Ljuskronan på svaj i taket. Gitarrer, piano, bas, trummor och mikrofonstativ lutande mot varandra. Kvarglömda kavajer och tröjor för att sommarnatten faktiskt blev varm. Tomma buteljer, burkar och ett cigarettpaket från Kuba. Söndertrampad elkontakt och en stege i en buske. Oöppnad svettig mjölkpaket på ett bord. En dator uppslängd på en gitarrförstärkare. Ett munspel på ett rödvinsindränkt A4 papper med gårdagens talare. Fjorton stycken "Born in the U.S.A" LP skivor och en pistol som ger elstötar...
Tur att värdparet inte hade en flaggstång för då hade vi nog hängt upp någon eller något där. Allt annat gjorde vi tydligen.
Det var en bra fest.
