www.larsbrundin.se @ BRUNTE66 Instagram på Spotify+alla digitala kanaler
lördag 1 november 2014
fredag 31 oktober 2014
torsdag 30 oktober 2014
Efter arbetstidens slut
Vi har snott en röd vilosäck från Cityredaktionen. Här sjunker ibland chefer, fotografer och besökare ner för att hämta andan. Vila lite helt enkelt. Oftast efter arbetstidens slut.
onsdag 29 oktober 2014
tisdag 28 oktober 2014
Godmorgon tisdag
Helgen har gått i jobbets tecken. Har hängt med Familjen Adams. Dö roligt.... :)
Lite vila och även en timme tennis blev det på söndagen. (Är man Växjö kille så är man född med ett rack i handen.)
I dag är det tisdag och solen skiner igen.
Varm avslutning på oktober och det är bara 64 dagar kvar till nyår.
Lite vila och även en timme tennis blev det på söndagen. (Är man Växjö kille så är man född med ett rack i handen.)
I dag är det tisdag och solen skiner igen.
Varm avslutning på oktober och det är bara 64 dagar kvar till nyår.
fredag 24 oktober 2014
torsdag 23 oktober 2014
onsdag 22 oktober 2014
På löpet
Den har något år på nacken men är lika fin ändå. Löpet med mig och Bibbi. Vi skulle locka in Malmöborna till redaktionen och få dom att berätta sin historia. Vi fick många personer som kände sig manade att prata med oss, Sydsvenskan alltså.
Nu finns vi på ny adress i stan sedan ett år tillbaka och det är betydligt mer människor runt omkring oss nuförtiden. Men Sydsvenskans löpsedlar är ett minne blott. Vi gör inga längre. De försvann med flytten.
Expressen säger upp sina fotografer.... En redaktion som jag jobbade på under ett år i Stockholm. Glad över att få ha upplevt det. Tommy Pedersen skriver att han varit där i 41 år och nu tack o hej. Känns inte bra.
måndag 20 oktober 2014
söndag 19 oktober 2014
lördag 18 oktober 2014
fredag 17 oktober 2014
onsdag 15 oktober 2014
Vi kan se ett skadat hjärta
Upp på cykeln och trampa så mycket det går var ordern och under den sista minuten sprutades det in radioaktiva ämnen rakt in i mitt blod via en kanyl i handen. Jag cyklade och EKG:et visade sig vara riktigt fint. Eller som Carina uttryckte det"Vi har alla hjärtan som slår lite ojämt".
Jag fick lägga mig på en brits, vila lite och sedan in i "fotorumet". En väldig kamera som fångade mina radioaktiva ämnen. Där låg jag stilla i sex minuter. Först på rygg och sedan på magen.
Sedan lång väntan för att de radioaktiva ämnena skulle halveras och så nya foton.
Lotta kom och sa hej o puss. Vackert i en sjuk miljö. Sjukhusmatsal är inte kul.
Upp igen till våning två i hisshall A. Väntar i två timmar. Skickas hem med orden"vi hör av oss till din doktor på vårdcentralen" och så var det tack o hej. Så var sex timmar på lasarettet över.
Det regnade när jag gick gatan ner mot centrala delarna av Lund. Plötsligt kände jag mig liten i världen. Existentiella frågor dök upp i huvudet. Vad har jag åstadkommit i livet? Gör jag roliga saker? Vem är jag? Är det detta som är livet? Regnet fortsätter att falla på min promenad. Jag svarar "ja" på frågan om jag gör roliga saker. Längre kommer jag inte i mina funderingar.
Polisen har stoppat en bil med hästsläp och jag möter unga studenter. Tjejerna ser okyssta ut tänker jag när jag går förbi dom på universitets området. Vad har jag med det att göra är min andra tanke. Regnet tränger ner under kragen på jackan. Jag går förbi Sydsvenskans gamla kontor på Kyrkogatan. Där gapar det tomt och mäklarbyrån som flyttade in efter "oss" verkar ha gått upp i rök. Noterar också att några nya affärer och restauranger finns på min vägg ner till stan.
Träffar bäste herr Ögge på Mattssons foto. Han har ryggont och står vid sitt skrivbord. Han har mycket att göra.
Strosar vidare för att träffa mister Brynell men på hans kontor möter mig okända ansikten. "Nä ni kan inte hjälpa mig" sa jag och gick vidare. På vägen till stationen räknar jag till elva tiggare. En spelar dragspel. Regnet fortsätter att falla. Köper en biljett och slås av att det är väldigt mycket folk på perrongen. Kommer hem trött och blöt. Somnar fem minuter i soffan. Vi får besök av bästa Camilla. Hon skall till "Danmarknågonstans" och sedan vidare till England. Lotta rusar till bokcirkelträff. Jag äter en macka och tar en kopp tee. Funderar på att gå ner till "Tanten" för att se kvällens band, ta en öl eller två. Noterar mörkret och hör regnet. Vill skriva färdigt en låt men orkar inte. Pontus Snibb sjunger "No pice of mind" för mig via högtalarna. Han är bra! Blev påmind om att jag har en oskriven bok i skrivbordslådan. Den får ligga där ett tag till. Först skivprojektet. Gör roliga saker. Hjärtat slår. Regnet faller. Alla dessa låtar i mitt huvud.
Läser att GP sparkar tre fotografer.
Känner mig trygg av att veta att Carina inte fann något brustet hjärta i denna kropp......
Jo det blev en skiva...lyssna här!
tisdag 14 oktober 2014
måndag 13 oktober 2014
söndag 12 oktober 2014
Bilder på höjden
Höjdarbilder eller om ni så vill, bilder på höjden är numera sällsynta på sidorna i Sydsvenskan. Är det så att fotograferna inte vill ta bilder på höjden längre? Blir bilderna sämre av stående format? Blir läsarna sjuka av det? Nej, nej och nej! Men nuförtiden är sidorna "mallade" som det heter och då utgår mallen från bilder på bredden. Våran webb föredrar eller rättare sagt kräver breda bilder den också. Så nuförtiden tar vi sällan bilder i stående format.
Så till alla ni som har hört av er, här kommer en höjdare.....
lördag 11 oktober 2014
fredag 10 oktober 2014
Frenne & Husse
Bästa kolegorna "Frenne" eller Peter Frennesson som han egentligen heter och "Husse" alisa Hussein El Alawi håller här på att ta en bylinebild på en reporter. Min bild från studentbalen plockas ner från väggen och Husse styr överljuset från fönstret med hjälp av bildens vita baksida på den modellande skribenten. Peter dirigerar storartat och övertygar med lätta kommandon både modellen och reflexhållande Husse. Så det är därför min bild på den vita väggen ständigt hänger på sniskan.
En dag på jobbet helt enkelt när vi inte längre har en studio så lätt att tillgå.
Glad fredag på er!
En dag på jobbet helt enkelt när vi inte längre har en studio så lätt att tillgå.
Glad fredag på er!
torsdag 9 oktober 2014
Twang från "down under" på Tanten
Härligt överfeta Gretschar med twang och med massor av energi så rullade onsdagskvällen lätt som en plätt in i torsdagens morgon. Vi var väl knappt hundra som hade kommit för att titta på Australienska bandet Dirt River Radio. De spelade egna låtar i en blandning av rocke´n´roll, rockabilly och rock. Ja ungefär så. Stämsång och fina harmonier i de flesta av låtarna. Allt dynamiskt serverat tillsammans med en riktigt hårt slående trummis.
De lovar att komma tillbaka till St:Gertrud och då tycker jag att du också skall komma dit. Klart värt att digga till. Dessutom så var grabbarna väldigt trevliga att snacka med...
Diert River Radio Members: Heath Brady...Vocals & White Hot Lead Guitar. Danger Alexander...Vocals & Rough As Lead Guitar. Ross Hetherington...Drums and broken Cymbals Mark Down Prices...Smooth Bottom End & Vocals Sarah Fagan...Vocals Kellie Fernando-Bird...Vocals
De lovar att komma tillbaka till St:Gertrud och då tycker jag att du också skall komma dit. Klart värt att digga till. Dessutom så var grabbarna väldigt trevliga att snacka med...
Diert River Radio Members: Heath Brady...Vocals & White Hot Lead Guitar. Danger Alexander...Vocals & Rough As Lead Guitar. Ross Hetherington...Drums and broken Cymbals Mark Down Prices...Smooth Bottom End & Vocals Sarah Fagan...Vocals Kellie Fernando-Bird...Vocals
PHOTO: Lars Brundin |
PHOTO: Lars Brundin |
PHOTO: Lars Brundin |
PHOTO: Lars Brundin |
PHOTO: Lars Brundin |
PHOTO: Lars Brundin |
PHOTO: Lars Brundin |
Och så en öl med publiken |
onsdag 8 oktober 2014
Kvällsposten skär bort sina sista två fotografer
Kultur & Nöjen. Kvällsposten förlorar sin kulturredaktör, sin politiska redaktör och sina återstående två fotografer när tidningen ska spara. Samma sak händer på GT.
– Det är såklart inget roligt beslut, säger Kvällspostens chefredaktör Martin Kroon.
– Det är såklart inget roligt beslut, säger Kvällspostens chefredaktör Martin Kroon.
Det är med sorg i hjärtat, ett hjärta som för övrigt gör lite dubbelslag och behöver ses över, som jag läser om vad som händer med Kvällsposten. Det var dit till Krusegatan 19 jag kom efter ett år på Expressen i Stockholm. Vi var ett tiotal fotografer med mycket kunnande och erfarenhet. Vi var stolta och hungriga. Vi hade tre tjänster i huvudstaden som såg till att vi även täckte vad som hände där i Norrland. Tillsammans med Sydsvenskan det året var vi ca 3000 som jobbade med det två största tidningarna i södra Sverige. Vi var Malmös tredje största arbetsplats om jag inte minns alla siffror fel.
Nu är alltihop som ett rykande Pompeji. Kvar på "Kvällan" är nog bara 11-12 personer och vi på "Sydis" är snart under hundra. Jo, vi skall kallas Sydsvenskan-HD nu och då är vi hundra femtio till. Det ser inte så ljust ut för pappret i branschen.
Men om jag får välja min resa igen så hade den inte sett annorlunda ut. Glad över glansdagarna och glad över alla människor på alla de sju redaktioner jag jobbat på. Ja, även ni andra som inte var på redaktionerna. Det är väl bara en viss herr Åndell, då VD, som är sur på mig fortfarande men det hade att göra med hans dotter.....
Hej då ni sista plåtslagare på Kvällsposten. Ni tog hand om mig fint de två första åren i Malmö då i slutet på -80 talet.
Den enda bild jag har i datorn från 1989 Kvp..... |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)